Pursuit of Happiness - Kapitel 2
Previous: Sminket slänger jag på mig hyfsat snabbt, har blivit mycket bättre på att sminka mig sedan jag gick på en make-up kurs. Jag borstar även snabbt igenom håret och inser att jag inte hinner fixa det mycket mer än så då dörrklockan ringer. En parfymdusch kände jag dock att jag ville genomgå innan jag öppnade dörren. Jag öppnar skåpet och tar tag i min Victoria Secret Pure Seduction bodysplash och sprutar ett par snabba sprut över mig och sedan snurrar jag omkring i det. Perfekt! Jag rusar snabbt mot dörren, låser upp och drar ner handtaget medan jag pushar upp den. Till min förvånad så möts jag av en hel dröse människor.
”Tack för att ni kom” sa jag medan jag kramar min kusin och morbror, som är de sista att lämna min studentmottagning. Jag står vid dörren och vinkar innan jag smäller igen den och vrider om låset. En suck av lättnad slinker ur mig. Äntligen gick alla hem. Det var jättetrevligt och jag fick många fina presenter, t.ex. så fick jag en extremt dyr och fin guldklocka. Jag brukar föredra silver men just denna Michael Kors modellen på klockan hade jag haft ögonen på under en lång tid. Så att få den gjorde att hela jag fylldes av lycka. Dock så gick alla hem mycket senare än tänkt. Så nu är det jättestressigt för mig att hinna tillbaka till stan och möta upp Bella innan vi drar på fest hos Elvira. Jag kollar snabbt igen på klockan på min iPhone och inser att jag ska möta henne om femtio minuter. En lugn och bekymmerslös dag har det verkligen inte varit. Men det var ganska positivt egentligen då mitt liv i vanliga fall kan ses som väldigt lugnt, eller bara allmänt tråkigt.
Jag tar några raska steg in på mitt rum och slänger på mig klänningen jag hade planerat att ha på mig just ikväll. Jag gillar väldigt simpla kläder med bara någon enkel liten detalj och är inte så mycket för pråliga utstyrslar. Därför har jag valt en vit klänning med ett hål i ryggen format som ett hjärta. Jag drar på mig den över huvudet och trär i mina armar. I spegeln ser jag nu den vita klänningen sitta tajt, precis som jag ville att den skulle. Det var därför jag valde just den storleken. Jag snurrar ett halvt varv och kollar in ryggen. Det ser faktiskt ganska bra ut. Dock är mitt hår allt annat än fixat och jag har endast tjugo minuter på mig att bli klar och lämna huset om jag vill hinna med min tunnelbana. Jag rusar återigen tillbaka till badrummet där jag slänger på lite mer puder och borstar igenom håret snabbt. Men jag vill inte ha bara rakt tråkigt hår ikväll så jag beslutar mig för att snabbt fixa en inbakad fläta i luggen. Precis när jag är färdig och tar på mig ytterkläderna så ringer mobilen. Jag svarar medan jag är på väg ut genom porten.
”Lås efter mig” skriker jag in innan jag smäller igen dörren bakom mig.
”Aj Alex, skrik inte i mitt öra” hör jag Bella klaga i hörlurarna.
”Förlåt, jag glömde att jag svarade” sa jag med en skämtsam röst.
”Men Alex, är du på väg eller?”
”Ja, jag klev ju precis utanför dörren. Har du redan glömt det eller?” sa jag retsamt.
”Nej, men jag tänkte inte på det okej?!” svarade Bella med en skämtsamt irriterande ton och sedan släppte hon ut en lång suck. ”Typ första gången jag är tidig och då ska såklart du vara försenad. Bitch.” Hon skrattade.
”Jerk” svarade jag och släppte sedan själv ut ett högt skratt. Det har blivit vår grej. Det började för inte så länge sedan. Vi har fått det från serien Supernatural som vi båda är besatta av. Bella hade sett det enda sen det kom ut, medan jag fick reda på det tack vare henne. Den serien hade allt. Och den broderliga kärleken Sam och Dean har för varandra påminde mig ibland om min och Bellas. Vi kanske inte var släkt på riktigt, och vi har kanske inte exakt den tajta kontakten de har, eller det svåra livet. Men hon var den jag litade på. Mest av alla, precis som Sam litar på Dean och Dean på Sam. Jag la sedan på samtalet och satte i hörlurarna i öronen och lät musiken ta över mina tankar. En låt jag inte hört på länge kom på. En låt som fick mina tankar att fladdra iväg tänkandes på alla roliga stunder jag hade i 1an på gymnasiet. Jag passerade spärrarna och sprang ner till perrongen och in på tunnelbanan. Det var en ovanligt tom tunnelbana för att vara skolavslutningskväll, men jag tänkte inte mer på det utan var bara glad att jag kunde få en fönsterplats. Jag lutade huvudet och blundade till i någon sekund.
Jag öppnade ögonen och rykte till av mitt alarm. Ja, det är sant. Jag sätter alarm på mobilen när jag sätter mig på tunnelbanan, bara för att vara säker på att om jag somnar att jag fortfarande kommer av på rätt station. Ganska smart om du frågar mig, medan mina vänner ofta tycker att det är något av det konstigaste de hört.
Jag reser mig upp, kliver av och går med rask takt upp för rulltrappan för att möta upp Bella som sa att hon väntade precis vid pressbyrån. Vi kramades snabbt och Bella började genast berätta om sin studentmottagning. Jag avbröt henne.
”Bella, har du börjat packa än?” sa jag direkt när den frågan kom upp i mina tankegångar.
”Du vet ju hur min mamma är, vi har redan börjat skruva isär de få möbler jag ska ha med mig, för att sedan kunna packa ihop de lätt och smidigt.” Hon kollade upp och log. ”Har du börjat packa än då?”
”Nej, du känner väl mig. Jag är tidigt med allt förutom packning. Det är inte riktigt min grej. Jag hatar att packa. Och jag börjar få lite ångest att lämna min familj. Vi har alltid stått varandra så nära. Och helt plötsligt så kommer jag inte kunna springa in och krama min mamma och gråta i hennes famn om det skulle behövas. Tänk om jag inte är redo? Tänk om jag inte är mogen nog Bella?” Jag kollade oroligt på henne. Det syntes direkt på henne att hon förstod att jag var seriös.
”Alex, du om någon är redo. Vi har pratat om det här i över ett år. Din familj kommer inte försvinna bara för att du flyttar, de kommer alltid finnas där. Och du har ju mig. Cheer up babe.” Hon log och slog svagt till mig på armen. Jag kollade upp och log tillbaka. Jag ska inte tänka mer på det ikväll i alla fall. Ikväll ska det firas och festas.
Vi ser äntligen skymten av Elviras hus och går fram till dörren och ringer på. Dörren rycks upp av Elvira iklädd i en magtröja och kortkorta shorts. Nästan lite för korta om du frågar mig.
”Hej finisar! Vad sent ni kommer! Vad gjorde du den här gången för att fördröja tiden Isabella?” sa Elvira och vinglade till. Det både syntes och hördes på henne att hon hade druckit mycket, FÖR MYCKET. Men det gör hon alltid, så det var inget förvånande.
”Ursäkta? Den här gången var det faktiskt inte jag. Du får skylla på Alex!” sa Bella och skrattade till. Vi klev in och tog av oss de tunna jackorna vi hade över klänningarna. Bella tog tag i min arm och drog mig mot baren ”Alex, drick bort dina bekymmer ikväll! Vi borde ju fira. Vi har gått ut gymnasiet! Plus att du har sagt det själv, det ska ju vara en bekymmerslös dag.”
Jag nickade till och tog tag i vodka flaskan. Jag drog också tag i två shots glas och fyllde dem. Vi drog de en, efter en, efter en. Nu var jag redo att släppa loss och festa hela natten lång.
Det blir lite halvbra kapitel nu innan de flyttar till England. För det är egentligen först då det roliga börjar! Men hoppas ni gillar det och kommentera gärna. Ju fler kommentarer desto snabbare uppdatering!!
askgffosfjosjj! BÄSTA <3
